måndag 18 april 2011

Vardagshjälte

En förtvivlad dotter mötte mig när jag kom hem. Tårarna rann nedför hennes kinder i strida stömmar och rösten bar knappt. Till slut fick hon fram att hennes gosedjur, Kalle Kanin, hade tappat ena örat. Nu har jag just lagt ifrån mig nål och tråd och överlämnat en hel Kalle till en överlycklig liten flicka. Tänk om det alltid vore så lätt att agera hjälte...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar