Sur som citron

"Den smakar citron" sade hon om sconsen. "Bara första tuggan, var nog för att du kom för nära". Hon blinkade lite och log åt mig. Strax innan hade hon tyckt att jag var lite sur i min ton.

Födelsedag

"Pappa, hur kan du bara sitta här och äta middag och låtsas som ingenting? Du fyller ju år imorgon!". Just den biten, fascinationen kring födelsedagar, saknar jag från barndomen. Visst kan det pirra till för en stund också nu, men det där med att varken kunna äta eller sova i väntan på den stora dagen, det är dessvärre inte kvar.

Lär mig!

Vi möter människor för att lära oss något om oss själva. Tror det var så min vän sade till mig. Jag nuddar då och då vid sambandet och oj! vad än mer spännande alla möten blir sett i det ljuset. I mitt fall handlar det mycket om att inte döma, tror jag. Lätt att säga att man är fördomsfri och öppen till sinnet, många gånger har jag kommit på mig själv att ändå tänka att mitt sätt är det rätta. Insikt bör ju vara det första steget, nästa (och svårare) är då att försöka göra något åt det. 

Vågen tippar mot e som i effektivitet

Ibland är jag ett under av effektivitet. Andra gånger ett lika stort under av passivitet. Hur hänger det ihop? Den berömda dualismen?

Nu har jag i alla fall haft ett par effektiva timmar; handlat födelsedagspresenter, varit i fiskaffären, på ICA, gräddat spenatpaj (tog just ut den), blandat till en smarrig sallad och mitt i allt målat mina naglar i min sommarfavoritfärg blodapelsin. Nu ska jag packa ned pajen, salladen, inhandlade varmrökta laxen, romsåsen och en flaska vin och cykla ned till stranden. Lär behöva ett svalkande dopp för att fläkta bort effektivitetens svettdroppar.

Väckarkatt

Det är perfekt att ta med sig en katt upp när man ska väcka två sommarlovsbarn - bara glada rop och miner. Kan de inte få sova, undrar kanske någon. Jo, men det är ju det här med morgonbad. Liksom inte samma grej när de sker framåt förmiddagen då flera sollapare redan hunnit dyka upp nere vid stranden. 

Tror jag är en ensamvarg

Stranden i morse. Så jag trivs bäst. Ingen i sikte. Lättare att vara mindful då. 

Även Alfons måste spela Allan ibland

Igår när vi satt på terrassen hörde vi ett underligt jamande. Har hört det förr och undrat vilken katt som låter så. Vi flög upp på träsoffan för att kolla över staketet och vem tror ni kom gåendes där - jo, vår Alfons! "Nämen Alfons, är det du som jamar så konstigt" sade vi varpå han snopet tittade upp. Han gick där och försökte malla sig för grannskapets katter, bergis på att så var fallet :).

Pang men sedan är det bra

Vi är av samma skrot och korn, min son och jag. Exploderar men är inte långsinta. Idag satt vi i samma kanot, han där bak och styrde. Det är bra gjort att fixa den uppgiften som liten kille. Fanns inget annat barn som satt längst bak. Men ibland ballade han ur och jag med honom. Hade lust att kantra med flit bara för att bli av med honom, han erkände just att han tänkt samma tanke om mig. Det dröjde dock aldrig mer än ett par minuter förrän vi glömt allt och skrattade tillsammans åt något roligt längs åkanten. Härligt!

Vacker morgon. Igen.

Haven

"A woman's most important job is making a haven for her man" från Munro's novell Haven. Tur att tiderna förändrats.

Dålig tajming för vänligheter

Känslan när man kämpar med att få badhandduken att stanna kvar runt höfterna allt medan man försöker lirka upp underbyxorna och då känner att någon klappar en på axeln och säger "det ligger en nyckel där på marken vid dina fötter". Jo tack, jag har liksom just tagit ut den ur mina skor och håller nu på att försöka undvika att stå med rumpan bar till allmän beskådan. Men den känslan får man såklart låta stanna inombords och istället ler man lite krystat och säger "tack".

Ros för frisör i rus

Idén om att jag ska agera frisör kommer alltid upp efter något glas vin. Och jag blir så fnissig av hela grejen. Vilken maktposition man har när man håller i saxen (eller rakapparaten i mitt fall) - har ni tänkt på det? Och ju mer jag anar hans smått stigande oro, desto mer fnissar jag. En gång gjorde jag ett felskär och rakade av alldeles för mycket, höll på att kissa på mig på kuppen. Idag blev resultatet dock till belåtenhet trots både vin och fniss 👍

Sommarfavorit hos GB

Som en vanlig 88 men med jordgubbs-och vaniljglass inuti. Får ☀☀☀☀☀ av fem möjliga av mig.

Same same but different

Ut från badtoaletten stapplade en äldre herre stödd mot sin käpp. Ändå frågade han sin fru, som utan problem promenerade en bit framför, "ska jag bära badkassen?". Gentleman ålder och hinder till trots, gjorde mig rörd. Lite komiskt att min man gick bredvid mig bärandes på - just ingenting - medan jag hade alla badkläder och alla badlakan i famnen. De kommer i alla sorter, de där männen... :)

Ps. Han såg dock själv det komiska och insisterade att ta över badpackningen, det får jag ge honom.

Yellow car

Vi brukar köra Gul bil när vi är ute och kör. Som pjätt liksom, får resan att gå snabbare. I England körde vi såklart Yellow car. Deltagarna var Leo, Margreth, Peter, Joan and Chrissie. Gula bilar duggar tätare i England än här, så emellanåt blev det som en yellow pingpongmatch genom böljande vackra landskap.

Somrig känsla

Det är något visst med att cykla på grusvägar. Det knastrar så härligt under däcken. 

Semesterlättja

Vad det är underbart att bara skrota omkring helt planlöst och inte ha några måsten i sikte! Bästa tiden för det är mornar och förmiddagar tycker jag. Ska nu ta min tredje kopp kaffe och skrota i hängmattan ett tag. 

Från ovan

Köpenhamn kring midnatt.

Carcassonne på riktigt

Just lyft från Gatwick (sent igårkväll) och är på väg hem.

Ebb och Flod i Looe

Namnsdagskonst

Lövsal

Man känner sig speciell när man vandrar genom en sådan här.

God save the queen

Jag har alltid varit förtjust i Frankrike. Är jag fortfarande men la France har fått en stor konkurrent i England. Tycker här är underbart. Trevliga och artiga människor, vackert språk, hänförande landskap, regnskogsliknande grönska och härliga bad. Inser att vi har tur med vädret vilket förstås bidrar positivt (Cornwall är annars ett av Europas regnigaste områden), men faktum kvarstår att jag är förälskad. 

15-punds-fynd

Med ny passepartout och ny ram anser jag mig ha gjort ett klipp!

Vinstlott

Jag sitter i vardagsrummet i huset i Seaton. Terrassdörren är öppen ut mot havet och vågorna spelar skön musik. 

Glasshus

Nougat, päron, jordgubb, vanilj och blåbär. 

(Fowey, fonetiskt "Fåj", Cornwall)

Tillskott i min vokabulär

"The people in north are more friendly, here in south they are a bit standoffish" sa expediten i badaffären i Fowey. Härligt uttryck, standoffish!

Lusthus längs strandpromenaden

Först trodde vi att de små husen var busskurer. Men de är ett slags lusthus där man kan sitta ned en stund och söka skydd mot gassande sol eller mot regn. Blicka ut över vattnet, läsa, samtala eller dricka en kopp kaffe. Mysiga små oaser flitigt använda.

Stenhjärta

Funnet på stranden i Seaton.

Broadchurch

Såg ni serien Broadchurch? Den som berörde så med en liten pojke som hittas mördad på stranden nedanför en klippa. Var här den serien spelades in. En liten obehagskänsla infann sig när jag stod uppe på platån och blickade ned på sandremsan, inledningsscenen från serien blev påtaglig. Byn heter i verkligheten West Bay.

Ebb och artighet

Ebb i Engelska Kanalen. Har morgonjoggat längs strandpromenaden. Motjoggs uppenbarligen (bara jag i min riktning); fick utbyta artiga morgonfraser med alla mötande joggare och sedan nya leenden och "good morning again" till desamma på tillbakavägen. Artigt folk, engelsmännen. 

En slump?

Det kom post till huset idag. Ser ni vad hon heter? Georgina. Det är mig veterligt ett ovanligt namn. Nu när jag är så inne i femgänget kändes det som ett något märkligt sammanträffande; Enid Blytons George heter egentligen Georgina. Och vi hade ingen aning om att det bodde en med det namnet här. Jag gillar sådana slumpmässiga, om de nu är det, krockar. 

Kirrin

http://en.m.wikipedia.org/wiki/The_Famous_Five_(series)

Jo men visst ligger Kirrin i Dorset - inte undra på att jag blir nostalgisk!

Perfekt för leken

Utflykt till Portland. Gamla fängelsehålor och labyrinter. Perfekt ställe att leka röda och vita rosen eller femgänget på.

När jag var liten både läste och lekte jag Enid Blytons "Femgänget". Jag var Dick, min storasyster Julian, min lillasyster Anne, vår låtsaskusin Anna var George och hennes lillebror Petter fick vara hunden Tim. De minsta får ofta vara djuren. Ingår i en social hierarki har jag fått veta från förskolepersonal.

Tillbaka till femgänget. Jag vet inte om det är i Cornwall George bor, ska ta reda på det. Platsen i böckerna heter Kirrin, om det är ett hitte-på-ställe eller om byn verkligen finns låter jag vara osagt. Det känns i alla fall som att deras äventyr utspelar sig i miljöer som den jag nu är i och bilden ovan passar ypperligt in i vilket av deras äventyr som helst. Här skulle vi varit när det begav sig - Malin, Ia, Anna och Petter!

The vintage house

Vintage

Fann en bok i ena hyllan "Vintage home" - husets ägare har absolut inspirerats av den i inredningen.

Lovely

Nu är vi i Cornwall (eller vid porten dit, det här grevskapet heter Dorset). När jag var liten reste ofta huvudpersonerna i böckerna jag läste med tåg just hit. De klev av på perrongen med sina tunga väskor och hämtades av någon släkting för att tillbringa några av lovets veckor vid havet. Så det känns lite nostalgiskt på något vis att vara här, som att återuppleva en mysig barndomskänsla.

Vi bor i Weymouth i ett underbart engelskt radhus i fyra våningar. Jag har inte tillgång till internet här, men när jag kommer hem ska jag lägga upp bilder från alla rum. De är så pyntade med tavlor, speglar, små detaljer, färgglada kuddar och roliga lampor. En romantisk stämning över allihop. Och tar man till vänster när man kommer ut på gatan och följer den trånga gränden ett stenkast ned kommer man till den ljuvliga sandstranden. Den ligger som i en vik med vita klippor på motsatta sidan. Som klipporna i Dover.

Fiskmåsar trivs här och håller party bland soporna nattetid. Är glad att jag har öronproppar med mig.

Innan vi åkte hit mötte oss en regnig och rätt kylig prognos och vi hade inte en aning om standarden eller ens läget på våra hus (vi byter till annat hus i väster i halvtid). Men här är vi nu i ljuvligt sommarväder i ett underbart hus i en pittoresk badort. Ibland överträffar verkligheten helt klart förväntningarna.

Blödig

Madicken på TV och jag får tårar i ögonen när Alva äntligen får dansa på höstbalen med den snygge sotaren. Hon är nu så kär så hon håller på att spricka. Madicken påminner om att han är gift och har fem barn. "Jag vet" svarar Alva, "därför ska jag bara vara kär till torsdag, eller kanske möjligen fredag, sedan ska jag bli klok igen."

Shades of grey

Cool labb

Associationen är viktig

Vi har ätit lunch på samma ställe några gånger och därmed blivit lite bekanta med personalen. En av dem berättade i fredags att hon samma kväll, 18.03 (märkligt klockslag för skiftsbyte), skulle gå på semester och ta sin ettårige Ove med sig upp till Norrland. Vi kom att prata om namnet Ove, att det ännu inte fått någon renässans som många av de andra korta gamla namnen. Hon berättade att valet blev naturligt från latinets ovum och graviditetsmagen som också den sett ut som ett ägg. Vacker association. Både jag och min kollega fick känslan av att hon levde själv med sin Ove och att hon var lesbisk. "Nu känner jag för att vara lesbisk och ha en liten kille som heter Ove" kom spontant från mig när vi hade satt oss vid ett bord varpå Linda, min kollega, brast ut i skratt. Det är så typiskt mig, det här att drabbas av en vacker berättelse och flytta in i den i min drömvärld. Hur som helst, namnet Ove kom i helt ny dager med association till ovum och befruktning. En fin kärleksförklaring. Samma fina drömska känsla erhålles ju inte om man istället gör en referens till t.ex. Solsidan. 

Filmtips

Just varit och sett filmen "Förr eller senare exploderar jag" - så fin! Skratt, ömhet, kärlek, livslust, insikter, smärta och tårar i en vacker blandning. Se den!

Inomhuspicknick

Solitärbad

Ett plus med regniga sommarmornar är att man har bryggan för sig själv. De är de bästa, solitärbaden. 

Komplimang eller raggningsreplik, bara att välja.

"Vad gör du resten av ditt liv?" Fick den frågan på väg till parkeringshuset härom dagen, blev glad och log hela vägen hem.

Gåta

Fem minuter med röda naglar och redan skavda på två ställen - hur gör de välmanikerade?!

Röda naglar

Tänk att blott en så enkel sak som röda fingernaglar kan få en att känna sig busig. 

Semester

Gått på semester sedan några timmar och redan fått massa njutning; dopp efter cykelfärd hem, middag med goa vänner och kvällsdopp i fullmånsken. Det blir en härlig semester, känns ända in i ryggmärgen.

Tummen upp för Stina!

Stina håller frågesport med oss. "Varför firar vi julafton?"

1. Jesus föddes

2. Jesus dog

3. Jesus flyttade hemifrån

Fin mix

Det blev en fin fest med många skratt varvade med god mat, gott vin, sommarvärme och en del allvar. 

För livet

Himla tur att ugnen piper när maten är klar. Hade helt glömt att jag håller på att grädda en paj. Imorgon är det fest här, fest för livet. En kollega och vän har just fått operera bort en elakartad tumör i ena bröstet. Snart drar cellgiftsbehandlingen igång, tuff sådan. Så för att peppa inför den och skåla för livet ses vi imorgon.

Spenatpaj i sikte. Imorgon ska jag göra en grekisk fetaostpaj. Till detta grillat, ugnsbakade nypotatisar, god sås och olika sorters sallad. Och vin. Heja dig Anna, du klarar det här! ❤

Ja, så är det!

Vi har just kommit fram till att jag är en romantiker. En drömmare som vill få bra betalt av livet. Plus i kanten är att min man är en dito.

Vi har det bra i regnet

Dylan ur högtalarna. Alfons bredvid mig i soffan. Han tvättar sig efter att ha varit ute i dagens ihärdiga ösregn. Själv har jag laddat med te och digestive och med min bok och ett par sudokun. Låt det regna!

Mysig kväll

Efter nio håls kvällsgolf följde dopp i böljan. Sanden var fortfarande ljummen efter dagens sol.

Tripp, trapp, trull till havs

Kvällsmagi

Tips till hängmattan

"Det som är otråkigt med livet är att man kan göra nästan vad man vill med det". 

Fredrik Wikingsson.

Lyssna på hans sommarprat om du inte redan gjort det. Fint på alla vis och citatet ovan pekar på vikten att inte stänga alla dörrar om sig och därmed missa många möjligheter. Leve nyfikenheten och friheten!

Ljuvliga morgonstund

Tidig lördagmorgon. Altandörren öppen. Jag gräddar pajer inför min väninnas dotters konfirmation. Peppe håller mig sällskap och visar alla färger på cykelhjälm han väljer mellan. Han och jag, alltid uppe med tuppen. Är glad över att vara en morgonmänniska. Återvänder till en dikt jag tycker om "tidigt om morgonen är timmarna av en annan sort, de tänjer ut sig och lovar".

Att missa hållplatser

Överdos av somliga

"Ingen människa i sikte som jag inte vill se" sa jag och njöt på den soliga fullsatta uteserveringen.

True that!

När det goda vinner över det onda

Var på torget och köpte frukt och bär idag. Såg en ask med krusbär och vips var vår hund från när jag var liten, Robin, så levande för mig. Vet att jag skrivit det förr, men jag vill få ned det igen. Robin älskade krusbär. Älskade dem så mycket att han gång på gång glömde bort att de gav honom onda små taggar i nosen. Så fort matte hade tagit bort dem föll han för frestelsen igen.

Hus & Hem hos mig

Slöar i soffan och gillar min vy.

Dagens reflektion

Brist på tacksamhet är väldigt irriterande. 

Samling med välbehag

Mmm, vilka mysiga inköp; en vacker bok som jag tänker dikta i under semestern, vackra inbjudande servetter, en fin tändsticksask och ett litet kort med texten "glöm inte vilken skatt en vanlig dag är...". En sådan här liten samling med själfyllda ting ger välbehag. Som balsam för själen.

Spink på er!

Vet ni vad en spink är? Börjar tro det är ännu ett ord jag själv uppfunnit och trott så mycket på att jag antagit det för vedertaget.

Spink=speta, spåga

Mina hitte-på-ord:

Spink

Syllaps

Inte grönt

Grön kommunikationsprofil - stöttande, vänlig, mild och omtänksam. Många tror att det är jag. Så tydligt det blir för mig att det inte är min dominanta färg; jag lyssnar gärna både en och två gånger, visar och instruerar, men sedan får det räcka! Har några kolleger som felaktigt tar mitt lillfinger för hela näven och bokstavligen springer ned mig med sitt stödbehov. Grrr. Jag känner för att mota ut dem ur mitt rum (symboliskt för mig som person) och regla dörren. Snart gör jag det och dessvärre blir det nog inte en försiktig manöver utan ett bestämt igensmällande. Behöver lära mig att identifiera dem, de här behovsmänniskorna, och låta bli att erbjuda mitt lillfinger. Undrar vilken deras profil är?