I have a dream

De ska hålla tal i skolan och har fått lyssna till Martin Luther King för inspiration. Hon ska prata om drömmen att alla världens barn en dag får gå i skolan och läsa. Övade inför mormor och morfar. Talet ska vara på engelska. Morfar hintade om hur hon kan betona "I have a dream". Göra konstpauser. När de skulle köra hem, mormor och morfar, rullade han ned förarrutan och ropade "I have a dream...that we meet again on Sunday". 😄 Då vankas morsdagspicknick med armlängds avstånd i enlighet med coronainstruktioner. Ibland behöver inte drömmar vara mer storslagna än så. 

Tillfälligt stadd

Ibland är det himla härligt när lönen kommer. Idag är en sådan gång. 🥳

Suddigt

Jag känner mig sådär på låtsas som jag ibland kan göra. Något oroligt som hänger över mig. Vi ser en serie just nu, Dead to me, som kanske bidrar till känslan. Såhär i coronatider när vi är rätt avskärmade mot omvärlden och mest hänger för oss själva, går jag nog lättare in i både böckernas och seriernas värld. Deras verklighet blir lite av min. I den här serien handlar det om en hemlighet, en smitning som ledde till ett dödsfall, som inte får komma ut. Ibland är sanningen nära, känner det i hela magen, för att sedan kunna förvillas bort en stund. Kanske bär jag med mig den här känslan, vilket bidrar till både låtsasstämningen och orosmolnet. Ändå gillar jag serien. Är jag en låtsasknäppis?

Gammal kärlek rostar inte

Han hade hört på radion om hur många förhållanden går på knäna såhär i karantäntider. Just idag var jag på kontoret på förmiddagen. På hemväg genom området slumpade det sig att han kom i bilen bakom. Han berättade nu att han blev glad när han såg att det var jag som körde där framför och skulle hem. Så vi är nog inte inkluderade i radiobeskrivningen. 😍

Till böckernas lov

Vi spelade pictionary med våra vänner för lite sedan. I boken jag nu läser, Mer allvarligt talat, är ångest illustrerat så här. Något att komma ihåg nästa gång vi spelar och det här ordet eventuellt dyker upp. Jag behöver all inspiration jag kan få när det kommer till att just rita.

Gillar hur författaren, Lena Andersson, menar att ångest är bra för oss. Den är bra på så sätt att den tjänar som vårt rödljus. Ett snabbt sätt för kroppen att hälsa att nu gör du något som inte är bra för dig. Stoppljuset säger ingenting om vad du ska göra när du stannat, bara att du inte får fortsätta som förut.

Den här boken lånade jag igår. Var en god stund på bibliotekets ovanvåning och botaniserade bland litteraturen inom psykologi och filosofi. Hittade inte det jag sökte, något av Kirkegaard, men väl den här som jag alltså läser just nu och tycker om. Beställde just ett eget exemplar, typiskt en sådan bok jag vill återvända till och läsa lite hoppvis i. Där jag letade bland bibliotekshyllans titlar slog det mig att det är en miljö jag trivs i, bland böcker. Vet jag ju egentligen, men det är lätt att glömma bort var ens oaser finns. Jag gör just nu en digital meditationsresa om 21 dagar. Är på dag 5 där man egentligen fick i uppdrag att skapa en egen grupp och bjuda in till samma resa som man själv blivit inbjuden till. Just detta steg väljer jag att hoppa. En erfarenhet jag gjorde när jag var som mest uppslukad av mindfulness, var att detta inte är något man kan missionera om och kring utan något den intresserade själv bör uppsöka. Jag vet inte många, möjligtvis en eller två, som skulle uppskatta en sådan meditationsinbjudan. Hur som helst reser jag den själv och känner väl en blandning mellan förpliktelse och nyfikenhet. Att söka sig till likasinnande, eller uppsöka platser där ens sinne får frid, var dagens uppmaning. Biblioteket är en sådan plats för mig och jag ska försöka finna tid att besöka det oftare och längre stunder framöver.

Vill avsluta med ett citat från Mer allvarligt talat; "Ett sätt att få ett lyckligt liv är att ständigt tillföra små njutningar". Härlig inställning som kommer från författaren och filosofen Iris Murdoch. Henne kände jag inte till, men nu har jag kollat upp henne och också beställt hennes allra första novell "Under the net". Ser fram emot leverans och lässtund.

Växtkraft

Den lilla sticklingen frodas och har fått planteras om i större kruka. Det är tillfredsställande att se något växa sådär. Moderskänslorna slås an och beskyddarinstinkten vaknar.

Idyll i pandemins era

Igår tog jag en promenad medan sonen tränade. Gick i lummiga villakvarter där häckar klipptes, joggare motionerade, himlen förförde med sin klarblåa färg och syrenerna doftade. Svårt att tro att en pandemi härjar utanför denna idyll.

Morgonljus

Jag blir så glad när naturens lampa är påslagen och rummet badar i morgonljus.

Vänskap

"Anna har absolut gehör för mig. När jag är ledsen lyssnar hon. När jag undrar frågar hon sig fram tills hon hittar ett svar... Hon krymper mitt dåliga. Och sedan berättar hon något och så skrattar jag rakt ut och krymper hennes dåliga."

"Bekräftaren" av Annika Norlin

Väckarklocka 🐱

Tre mornar i rad har katten Svante väckt mig runt 6.30 genom att nafsa mig i tårna.

Högläsning

Vi satte oss i solen på altanen med vars en GT och så läste jag högt för honom. Läste Norlins novell "Gå". Mysigt. 

God start

Morgondopp. Via ett sådant ger man dagen de bästa förutsättningarna att bli bra. ❤️💦

Där satt den!

Så var det klart, veckans löpmarathon. Sedan jag sist skrev har jag haft sällskap av Lykke Li, Anna Ternheim, Ratatas mellan dröm och verklighet och idag av min dotter. Finaldoppet kröntes med bad nere vid bryggan och sedan rosé och ostbågar i soffan. Nu är jag slut som artist men nöjd. 👊

Härlig uppmaning

"Take a walk on the wild side"

Vi sitter kvar vid middagsbordet och lyssnar på musik. Nu är det Lou Reed som underhåller.