Tänk om stora vore små

På bokrean köpte jag en barnbok av Johanna Thydell, har läst en ungdomsbok av henne tidigare. "Dumma teckning!" heter den här. Både storyn och bilderna är så mitt i prick att jag nu funderar på att behålla boken själv trots mina 47 år. 

Det regnar stenar

Nu har vi sett näst sista avsnittet på The Haunting of Hill House. Tyckte jag såg att ny säsong är på väg, lite synd, detta är typiskt en sådan serie som hade mått bäst av endast en säsong. Känslan efter ett avsnitt, kanske främst just det idag, är den där lite overkliga - är allt bara på låtsas? Vi tog med oss frukostbrickorna in till TV soffan och kollade med regnet smattrandes mot fönstret. Perfekt inramning. 

Vilken konstform!

Reluctantly, jag förvånades ju över frekvensen hos det ordet i mina böcker och jämförde med hur sällan jag stöter på det i svenskan. Men nu när jag tänker efter är det kanske inte så konstigt. Jag utgår nog från talspråket och eftersom motvillighet syns och känns, handlar ju mer om grimasering eller inställning, behöver det inte uttalas. I det skrivna språket, däremot, måste orden gestalta alla våra sinnen. Förekommer motvilligt ofta i svensk litteratur? Det är en mer korrekt jämförelse som jag ska spana vidare kring. Vad sugen jag förresten blir på att skriva, eller kanske mer korrekt på att bemästra skrivkonsten, när jag tänker på hur mycket som bäddas in i varje ord givet att de ska skildra både syn, hörsel, smak, lukt och känsel. Och så sinnet med sina tankar och känslor på det. De är beundransvärda, våra författare! 

Motvilligt

Läser mycket på engelska nu. Ett ord jag stött på massvis med gånger är reluctantly. Knappast ett ord jag använder ofta i svenskan. 

På helspänn

Ingen bra kombo att se The Haunting of Hill House och vara ensam hemma. 

Lycklig, lycklig

Ibland hinner jag inte känna att jag är lycklig. Det är något jag kommit på. Det går i 190 och jag hänger bara med, men så landar jag och då har jag känt att bakom den där vardagsruljansen är jag nog just lycklig, eller tacksam kanske är närmre bull’s eye. Det krävs eftertanke och reflektion också för den sortens känslor. 

Vårlängtan

Nu har jag bytt plats. Solen har letat sig fram och jag har vänt en fåtölj mot det höga soldränkta fönstret. Sitter här och njuter och när jag blundar kan jag låtsas att scenen är en fransk uteservering i värmande vårsol. 

Mitt busfrö

Jobbar hemma och sitter och klurar på en sak. Blicken fastnar på ett fotografi i bokhyllan. Min son, runt 3 år skulle jag tippa, som tittar tillbaka på mig med de mörkaste chokladbruna ögon och ett busigt leende. Jag ler och torkar tårar om vartannat. Vad är det för känsla som invaderar sådana här stunder? Djupaste kärlek? Tacksamhet? Vemod över livets gång? Insikt om förgänglighet? Vet inte, men stark är den i alla fall. 

TP nästa 🍰

Idag har det varit samhällsprov och kemiprov. Jag hjälpte till att förhöra inför båda. Diktatur och demokrati samt organisk kemi. Känner mig rätt påläst inom båda områdena nu. Imorgon är det religionsprov där kristendom, judendom och islam ska jämföras. Det är inte klokt vad bildad jag blir. 😊 

Alla hjärtans dag

Det är kärlek när pappan smyger ned vid tjugo över sex för att göra fattiga riddare till sina barn och sin fru. ❤️

Bara olika rum, livet och döden

"Death rarely changes how we feel about someone. Heightens it, more often than not."

Vackert från The Dry av australienskan Jane Harper.

Klänningsdag

Inte lust att hoppa ur pyjamasen idag och göra mig redo för en jobbdag. Men om jag tar på mig en klänning känns det faktiskt lite roligare 👗. Ibland måste man hjälpa sig själv på traven. 

Oönskat

Jag önskar jag var fördomsfri men så är det inte. Igår fikade vi på ett köpcenter. En kvinna undrade om bordet bredvid vårt var ledigt. Hon bröt och hon såg ut att komma från ett arabiskt land, dock ingen slöja. Jag log och sa att det var ledigt. Efter en stund fick hon sällskap av sin man och en livfull och glad konversation på franska fick mitt inre att reagera. Utan min vetskap måste jag ha dömt och nu blev jag positivt överraskad. Jag tycker inte om den sidan hos mig själv. 

Avslöjande

Underbart med sol. Finns bara en mindre bra grej med den, dammråttorna synliggörs och avslöjar att vi ligger efter på städfronten. 

Svanspreferens på livets normalkurva

Har varit och föreläst på gymnasieskola idag. Barn och ungdomar är en av mina favoritmålgrupper. Äldre människor den andra. Funderade en stund på detta vid tandborstningen i morse och kom fram till att det kan ha med mindfulness att göra. Både barn/ungdomar och äldre är mer här och nu än många av oss andra. 

Nostalgi

"Är du kär i någon" frågade jag. Skakning på huvudet. "Om du var, skulle du berätta det för mig?". Bestämt nej som svar. När gick man från att vara idol och den som fick höra allt till att vara utanför? Naturligt, det vet jag, men just nu önskar jag att han var liten igen och att vi hade det där mysiga förtroliga och att jag var hans drottning.