Naturliga ljud

En övning i mindfulness är att blunda och bara lyssna. Upptäcka ljud och sedan lämna dem. Inte värdera, bara upptäcka, lyssna och gå vidare. Jag ligger på bryggan och har nyss gjort just det. Först bara tystnad, sedan hörde jag insektssurr. Vattnet som plaskade till, kanske av en fisk? Avlägset hundskall. Vågkluck mot badstegen. Vinden i trädkronorna. Mysigt.

Chipsigt

Gjorde en potatiskaka härom kvällen. När jag stod där och skivade potatisen tunt kom jag att tänka på när Malin, mormor Greta och jag gav oss på att göra egna chips under en sommarvecka på Fatabursvägen. De blev sådär goda, tyckte vi, men getterna på 4H-gården uppskattade dem mycket. 

Bara att plocka ned

Low-hanging fruits. Ett begrepp som används flitigt, åtminstone bland mina kollegor, för att symbolisera "to-dos" som inte kräver så stor arbetsinsats. Nästan självplockande. Här är bilden som hade kunnat finnas i ett illustrerat lexikon.

Ritardando

För tre somrar sedan besökte vi den lugna kroatiska ön Mljet. Hyresvärden sade att en dag på ön var som fem dagar i närliggande Dubrovnik. Lite så är det här i skogen, där vi är i stugan sedan lunchtid igår. Tiden saktar ned och varje dag känns mycket längre. Längre på ett positivt sätt. Få saker distraherar och naturen hjälper en att vara i nuet. Det susar så skönt i träden och krusar så vilsamt på sjön. Tidigare idag låg jag i gräset och följde en gräshoppa en god stund. När annars har man tid till det? 

Koncist

Omöjlig att lägga ifrån sig. Unputdownable. Coolt att engelskan bara behöver ett ord. Läser "The woman in the window". 

Förstklassig morgondate

Idag har jag date med mina barn. Kl 9 ska de väckas för morgondopp och frukost på Espresso House. Jag längtar. ❤️

Gult

Jag kommer in i olika färgstråk. Har just lämnat ett grönt och gått in i ett gult. Den här kudden fyndade jag igår. Och en gul ljusstake. Killen i affären kände likadant och hade just inhandlat en gul fåtölj. Härligt att stöta på likasinnade.

Enkel och skär lycka

Vattnet var ljuvligt idag. Spegelblankt och ljummet. Hade jag haft mer tid skulle jag simmat ut och rundat bojen. Frukosten blev nästan lika ljuvlig den. Rostade smörgåsar med björnbärsmarmelad, jordgubbar i filen och en skiva kardemummakaka som söt avslutning. Det är så enkelt att vara lycklig egentligen. 

Mörkrädd

Tittat på skräckis fast jag är ensam hemma. Dumt. Väntar nu på att min son ska komma hem så att jag ska våga gå upp och lägga mig. 

Det är nu som gäller

Nu har jag planterat i krukorna på altanen. Tagit bort vissna penséer och ersatt med färgglada astrar och andra blomster som jag inte kan namnen på. Vi har en tendens att dra på sådant här piff. Vad väntar vi på? 

Prag

Vi har varit i Prag. Kombinerat kultur med innebandy. Sett förorter och idrottshallar, sett centrum och kulturarv såsom Karlsbron, Vituskatedralen, Tynkyrkan (där Tycho Brahe är begravd), Rådhuset, Folkets hus och Gamla stan. Strosat längs gator kantade med gamla fina hus i vackra färger. Glassfärger tänker jag; vanilj, nougat, jordgubb, blåbär, päron. Torgen är många och mysiga. Maten och livet billigt. Kanske det mysigaste kvarteret var Flora. Förutom vackra fasader fanns det mycket grönska här. Flora är ett så fint namn. Hade jag ännu en dotter hade hon gärna fått heta så.

Moldau heter floden och på den trampade vi runt i en båt. De pastellfärgade husfasaderna var minst lika vackra från detta perspektiv. Bortom broarna fanns som ett litet vattenfall. Det dånade väldigt från detta. Lätt att förstå varför vattenkraft ger energi. Liksom det är lätt att förstå kraften vinden besitter efter att ha stått i tunnelbanan och känt "stormen" tågen kommer med genom att pressa vinden framför sig.

Innebandymatcherna var spännande hållplatser i flanerandet. Pulsen gick upp för en stund och segerns sötma smakade gott. Den borde varat spelen ut, men ett litet mål kom tyvärr i vägen. 

Trots status huvudstad känns Prag litet. Litet, tryggt, lugnt och rent. Klotter syntes det så gott som inget av, hördes polissirener hajade vi till och ingenstans upplevdes stress och jäkt.

Jag tror jag har ytterligare en favoritstad. 

Kaffa ☕️

Läser om Ester Blenda Nordström i boken ”Ett jävla solsken”. I början av 1900-talet samlas hon och andra kvinnliga journalister och skribenter, ”pennskaften”, för att diskutera löner och arbetsvillkor (som såklart är usla i jämförelse med de manliga kollegornas). Diskussionerna sker på ett kondis över flertalet koppar kaffe, de kallar det att ”kaffa”. Bra uttryck! Märkligt att inte det har dröjt kvar och blivit ett populärt verb. 

Uppmaning

Först är det för varmt. Sedan för kallt. Aldrig är man nöjd. Dumt. För mitt i allt detta pågår sommaren och vips är den förbi. Njut nu!