Sommarprojekt att sticka en vintertröja

På onsdag börjar min semester. Ett av projekten blir att sticka en tröja till mina två vinterkjolar. Jag tycker om dem båda, men jag har haft svårt att finna matchande tröja till. Nu har jag köpt ett vackert garn och ska sticka mig en tröja med omsorg och tålamod. I mina tidigare stickprojekt har jag hastat en hel del, så ivrig att se slutresultatet, men nu ska jag alltså försöka låta det ta lite tid. I boken ska jag teckna ned mina beräkningar och slutsatser, vara lite noggrann, och skapa mig ett tröjmönster.

Bad- och frukostbänkstreak

Jag läste om en kvinna som bestämt sig för att bada varje dag den här sommaren. Hon gjorde inte det förra sommaren, väntade på badväder (som envisades med att inte infinna sig) och efteranalysen gav att hon på så vis gick miste om 67% av sommarkänslan. Siffran säkerligen inte statistiskt verifierad, men mycket av sommarkänslan försvann med uteblivna bad, det är ett som är säkert. Jag håller med henne där. Min semester har ännu inte börjat och vädret vi bjuds på sedan en tid tillbaka är kanske inte det mest somriga, ändå har jag morgonbadat dagligen och fått just den där sommarkänslan. Doppen kröns sedan med frukost ute i vår hemliga berså i den hemmasnickrade frukostbänken. Den med extra breda armstöd för att lämna plats till frukostbrickorna. Endast ihållande regn har hindrat mig från att sitta där och njuta. 

Tröjstudie i tre delar

 Jag började följa en inspirerande kvinna för drygt två år sedan. Hon stickar och hon syr, ordnar livesändningar, peppar, tipsar och inspirerar. Jag bestämde mig för att lära mig att sticka och följde en kurs via vuxenskolan vid fyra tillfällen runt advent. Efter ett gäng halsdukar gav jag mig i kast med en tröja. Inte efter mönster, det känns för krångligt, jag stickar istället efter gehör. Först använde jag mig av en tumstock, men nu har jag införskaffat ett måttband som hjälper till att få passformen något sånär rätt. Jag har just avslutat mitt femte tröjalster. Nedan ser ni hur tröjan så sakteliga växte fram. Egentligen kan vi stryka sakteliga - jag är en riktig stickmoster och snor ihop en tröja på cirka en vecka. Måste snart hejda mig och landa i att ett alster kan få ta tid.

Bild som ger mersmak

 Vi åkte på utflykt i lördags. Delar en bild därifrån. Just sådana här ställen fångar mig. Böcker, platser, filmer, berättelser, bilder - något jag dras till i allt nämnt är om de framkallar en suggestiv känsla. Ett sug som griper tag. Den här bilden gör det med mig. Jag vill gå in i bilden, vara där, gå över trappan och ut på fältet. Se vad som där väntar. Förstår ni min känsla?

Testar en come back

Jag har haft svårt att logga in och skriva inlägg en tid. Liksom jag har upptäckt att bilder jag laddat upp inte är synliga för läsaren. Jag är inte en teknikexpert så behöver hjälp för att lösa situationen. Testar nu att skriva från datorn instället. 

När jag letade efter information i min mailbox, stötte jag på dessa enkla rader till mig själv från mig själv på temat lyckliga stunder. 

Lyckliga stunder: 

Sitta på en trappa tidigt om morgonen och äta frukost 

Lyssna på regnet eller löven som susar 

Ligga raklång på gräset och kolla upp i himlen 

Laga mat, öppen altandörr eller fönster, gärna regn ute, musik på 

Bra att påminna mig själv om detta. Och att få bekräftat att det som gjorde mig lycklig då, fortfarande är stunder som gör mig just lycklig.

Älskvärd morgonstund

​Är ute och går. Fåglarna ger konsert och träd och blommande buskar avger en ljuvlig, nästan näsbedövande, doft. Regnet droppar inte, men hänger i ganska närliggande moln. Det är skönt i luften, jag går i bara min mysdress. Älskar allt med denna stund. 🍀🌸

Ps. Stunden förgylls ytterligare med Spanarna i öronen

Skogen

​Man tänker att det är tyst i skogen. Men nu har vi suttit med katterna på altanen och lyssnat. Båda de och vi på helspänn. Skogen är allt annat än tyst, helst efter skymningen; ugglan hoar, grannens höns diskuterar lågmält, en råbock skäller lite på avstånd, en och annan fladdermus vingslag hörs och vem vet vad som ligger bakom kvisten som nyss knäcktes alldeles inpå knuten. Det tror jag det - att skogen är ett stort äventyrsland i en kisses värld. 😻

Mycket vill ha mer

​Jag vill vara ledig längre! 🐣

Vacker svenska från ”1794”

​”Linnea var mycket styrd av sina nycker. Föga varning gavs innan hennes tålamod tröt och hennes ögon sköt blixtar: jag lärde mig att fly hellre än illa fäkta. Ändå fanns hon alltid där dagen därpå, väntande på mig och jag lärde mig att tolka ordet förlåt på det språk som var hennes ensamt: ett snett leende under en skamsen blick, en beröring dold som en tillfällighet, ett klingande skratt åt någonting jag sagt som knappast gjort skäl för dylik uppskattning. Och så var vi vänner igen och hon ledde mig till platser jag annars aldrig fått se…”

Han kan skriva, Niklas Natt och Dag. 

Ungdomarna på hemmaplan

​Åh, vad jag trivs att vara en fyrklöver! 🍀 

Date med mig själv

​Ikväll har jag date med mig själv. Började på vietnamesisk restaurant och åt jättegod kycklingwok. Det var ingen plan, en slump som blev bra. Nu är jag på teater. Andra akten börjar snart. Fantastisk pjäs. Först tvekade jag att gå ensam. Nu tycker jag det är skönt. Jag kan helt koncentrera mig på vad just bara jag känner.💫

Kulturskatt på väg mot graven

​Vart är Sverige på väg? Min rumskompis, 27 år, vet inte vem Karin Boye var. Aldrig hört ”visst gör det ont när knoppar brister”. Inte heller vet han vem Eva Dahlgren är. Inte Thåström och inte Lundell. 

Bilarna i centrum 🚗

​Är på bilverkstaden. Charmas över vilka som är huvudpersoner i väntrummet. På den digitala tavlan blinkar registreringsnummer och bilarna får plötsligt liv. Blir till personligheter. Vi chaufförer har birollerna, är perifera statister. Naturligt egentligen, men för mig som har en högst obefintlig relation till bilar går det inte att låta bli att le i väntan på att min lilla golf ska få omsorg. 🚗

Ingen täckning

​Har du mött någon som sänder på en helt annan frekvens än du? Där det ideligen blir krockar och missförstånd. Jag har mött en sådan person. Dave heter han och är amerikan. Vet inte hur mycket av förklaringen som eventuellt kan ligga i det sistnämnda. Jag har i alla fall slutat ratta för att försöka kalibrera, våra våglängder verkar inkompatibla. 📻📡

Vem är jag utan giltigt ID?

​Jag snuddar vid att bli identitetslös. Mitt pass har gått ut (upptäckte jag…). Häromdagen påminde Transportstyrelsen om att mitt körkort behöver förnyas. Jag är lite trögstartad i sådana ärenden och nuddade vid, den lite kittlande, tanken att jag missar deadline och inte kan hämta ut mitt nya körkort då jag vare sig har ett giltigt pass eller annan giltig ID-handling att legitimera mig med. Vem är jag då? Identitetslös, fri att vara vem jag vill? Tjuren Ferdinand står som vanligt högt på listan. 🌸

Ur misstag föds nya upptäckter

​Skulle skriva ”grattis på födelsedagen” men det råkade bli ”fördelsedagen”. Skyndade mig att korrigera, personen i fråga kommer från Ukraina och vill lära sig svenska så jag skämdes lite att det inte blev rätt. Slog mig senare att ”fördelsedagen” egentligen är ett superbra ord - är det någon dag man vill ha fördelar är det ju just på sin födelsedag. 😍🎈

Snö som mjukt täcke

​Vi har gått en långrunda i en snötäckt skog. Det blir tydligare vems hem skogen är i snön. Vi är bara på besök. Spåren framför oss vittnar om vem som egentligen bor här. 

Igen påminns jag om den dämpande, vadderande och mjuka inverkan snön har på mig. På oss. Vi blir lite mjukare själva, tar stegen lite mer i eftertanke och varsamhet. Vi är tysta och lyssnar mest till knarret under våra skor. Är det på grund av snön som norrlänningarna är mer lågmälda och vänliga? En helt egen teori, inte alls empiriskt understödd, men jag tycker om att tänka sambandet som sådant. 

Heja Norrland❣️

​Kylan slog till i januari. Och snö och blåst lamslog E22 i Skåne. På radion berättades häromdagen om hur mångfaldigt kallare det var uppe i Norrland. Reportaget kom från en av kommunerna där strömmen gick vid -40 grader. Invånarna uppmanades att ta se till att grannarna hade det bra. Min man och jag tittade på varandra - där var den igen, den norrländska snällheten. Har vi andra den i samma utsträckning? Tänkte de som var fast på E22:an på bilen bakom? Bilen framför? Jag tror att vi är mer ego i andra delar av landet. Heja Norrland❣️