Semester och i lästagen. Läste senast ut "This must be the place". Tyckte om den. Egentligen handlade den inte om något speciellt, mer en livssaga utifrån flera perspektiv. Jag gillar den typen av berättelser.
En av personerna, en ung flicka i gränslandet till vuxenvärlden, känner sig vilsen i livet. Tidigare har hon känt sig hel, som en enda, utan frågor och ängslan över något, någon eller sig själv. "She wanted it returned to her, that sense of security in her life, of certainty, of knowing who she was and what she was about. Would it ever come back? This sense of being inside your life, not outside it."
Hon frågar sin mamma som svarar "Probably not, my darling girl, because what you’re describing comes of growing up but you get something else instead. You get wisdom, you get experience. Which could be seen as a compensation, could it not?"
Marithe, som flickan heter, känner tårarna bränna. "To never feel that again, that idea of yourself as one unified being, not two or three splintered selves who observed and commented on each other. To never be that person again."
