I Kirkegaards anda

På väg till bageriet i morse gick jag förbi ett barnrum där ett rosa tilltufsat påslakan syntes i fönstret. Fick mig att minnas mitt favoritpåslakan från när jag var liten, ett rosa- och vittprickigt. Jag sov bättre när det var bäddat med det. Hur konstigt det än må låta i ett förnuftigt öra, så var det faktiskt så. Några nätter nu har jag drömt och sovit oroligt. Känt mig stressad i sömnen. Tror jag ska ge mig ut och inhandla några sådana där härliga påslakan, sådana som ger en känsla av ro och vila.

På samma tema skrev den danske filosofen Kirkegaard att det faktiskt är av vikt att välja vilken kopp eller mugg man ska dricka sitt kaffe ur. Att inte bara låta slumpen råda och ta första bästa. Kirkegaard kunde ägna mycken tid åt att med omsorg välja just den kopp som mötte den just då rådande känslan. Sedan en tid samlar jag på muminmuggar. Har så många som 15 stycken nu och jag försöker göra just som Kirkegaard förevisade - välja den mugg som jag känner för just för stunden. Det är mycket av mindfulness i detta - inte låta rutin och slump avgöra utan känna efter vad jag har lust till JUST NU. Jag gillar detta enkla sätt att stanna upp en stund och koppla bort vardagens autopilot.

Ibland känns det som att jag glömmer bort att leva i nuet. Att jag låter ekorrhjulet och vardagsrutinerna ta över. Men så kommer jag in på tankar som beskrivits ovan. Att jag faktiskt visst stannar upp och fångar nuet då och då. Det är ju så, att tiden är dynamisk och vårt förhållande till den flytande - vi växlar mellan dåtid, nutid och framtid via våra sinnen, minnen och associationer. Och så måste det få vara. Men att då och då, om så bara för att välja kaffemugg eller bädda med favoritlakanen, stanna upp och lyssna till vad hjärtat säger oss just precis nu, är lite som balsam för själen. En stunds sinnesro från allt tyckande och tänkande.