Orm i grannens paradis

Jag hade en udda dröm inatt. Minns inte upptakten, men plötsligt låg det en jättestor hopslingrad orm i mitt barndomsrum. Jag ropade på min syster och min pappa. Den senare fick det obehagliga uppdraget att flytta på ormen. Han tog tag rätt långt ned på halsen. "Shit, verkar sådär säkert, det greppet" tänkte jag. Och mycket riktigt, när jag tittade nästa gång försökte ormen bita pappa. Hade sitt gap öppet, massa tänder såg jag, och försökte få grepp om pappas haka. Jag tog mod till mig, man vill väl inte vara en liten lort, och gick fram och knäppte till ormen. Den släppte sitt grepp, pappa öppnade dörren och kastade med stor kraft in ormen i grannens perfekt lukade rabatt. Tänk er en jätteorm komma vinande genom luften och tungt dimpa ned bland vackra röda pioner. Just då skymtade jag pappan i grannfamiljen genom ett fönster. Han var klädd i vit skjorta och slips och hade förmodligen bevittnat allt. Där vaknade jag.

Märklig dröm. Var inte rädsla som dominerade, är annars väldigt rädd för ormar, utan triumfen över att ha undgått faran. En triumf något naggad av skammen att ha gett grannen en orm i sitt paradis.