Morgonfrid

Kanske inte lyckligast, men fridfullast - det är jag de här underbara sommarmornarna. Frukostbrickan tas med ut på altanen. Jag är gärna själv. Njuter av latten, hallonsmoothien och min smörgås. Blundar. Solen värmer så skönt. Inte sådär klibbigt som den kan göra senare på dagen, utan mer som en smekning mot huden. Jag är lite frusen efter morgonens bad och lapar därmed i mig av solstrålarna som en nöjd katt. Ibland tar vinden tag i lövverken och det låter så härligt. Fåglarna kvittrar, inte så intensivt som i gryningen utan mer försiktigt och nästan andaktsfullt. Jag mår så gott. Från andra sidan hör jag barnen spela krocket. Ännu är stämningen vänskaplig och ingen har brutit ihop. Behagligt också det. Tror det här är en sådan där vadderad ensamstund som utgör mitt livselixir.