fredag 28 maj 2010

Ignorance is bliss

Jag är inte klar, inte än! Är det en känsla ni känner igen? Att inte ha hunnit färdigt, men ändå vara tvungen att jäkta vidare. Motstridigt. Så känner jag med många livsfaser; med min barndom, med studietiden och inte minst med småbarnsåren. Vad betyder detta? En indikation på att inte ha varit närvarande? Att känna till nuets kraft är ibland en sorg. Vi är så många som går genom livet utan att vara här och nu - ibland önskar jag att jag kunde vara som den stora massan, lyckligt ovetandes.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar