På väg till kontoret i morse slogs jag av hur vackert allt runt mig var. Nästan vindstilla med den där kittlande morgonförväntan i luften. Vattnets yta nästan orörlig. Himlen beslöjad av morgondisen. Stora blommande körsbärsträd alldeles inpå. Som en rosafärgad portal över gångstigen. Jag gick samma väg så sent som igår utan att se allt detta vackra. Underbart finns nära om vi bara öppnar ögonen.
Jag fick sådan lust att ta ledigt. Klä mig fin, gärna skor med klack, fick lust att känna mig festlig. Vara tillsammans med någon jag tycker om. Sitta på något mysigt ställe och äta brunch. Samtala, inte ha bråttom. Sedan flanera genom staden. I sakta mak. Genom parken. Längs kanalen. Strosa genom kvarter jag annars inte besöker. Titta på husen, på fasaderna, på fönsterna, på människorna. Gå och äta lunch på någon liten restaurang. Njuta av ett glas vin. Känna mig härligt småberusad av livet och stunden. Ta en eftermiddagskaffe i solen på en vindskyddad uteservering. Beställa in en stor blåbärsmuffins. Blunda, insupa dofterna, smakerna, atmosfären. Uppleva och upptäcka en bekant miljö med nya ögon, med nyfikenhet. Underbart finns nära om vi bara vill...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar