Morgonrutin att högakta

Jag var bättre på att använda sinnena förr. Gå barfota på olika underlag, krama träd, känna, dofta och lyssna mig fram. Har glömt bort det lite, men idag blev jag påmind när jag gick barfota på den snöklädda bryggan för att ta mitt morgonbad. Var häftigt för fötterna att möta snön, kall såklart, men ändå mjuk som ett täcke. Och plötsligt kändes havet inte fullt så kallt när fötterna väl mötte vattnet. Är annars just fötterna som är en utmaning nu när vattnet blivit avsevärt kallare. Jag är så glad att jag denna höst fått till näst intill 100% dagliga morgondopp, jag kan räkna på ena handen de mornar som inte bjudit in till några simtag. Jag har som grej att jag vill simma fem tag innan jag går upp. Det är inte bara doppet som är grejen, det är också promenaden dit och hem. Det jag väljer att lyssna på under promenaden. Och också det ljuvliga i att ta på sig plagg för plagg efter det kylslagna doppet. Till och med ett linne kan skänka värme. Häftigt! Mindfulness, i samklang med sinnena och stunden. Det mår jag bra av.