Ibland när jag går för att bada lyssnar jag på söndagsintervjun. Sissela Kyle var först ut. Hon inspirerade mig och nu har jag köpt biljetter till hennes "Min föreställning om mamma". Näst ut var Mian Lodalen. Cool kvinna med självinsikt och självdistans. Pratade om den intervjun med min man, han var inte bekant med henne så jag berättade om intervjun och också om ett sommarprat som sändes för ett par somrar sedan.
Ett litet ämneshopp och vi kommer till ett spel jag förströr mig med på telefonen ibland, ruzzle. Ord ska skapas på tid i tre spelomgångar. Jag är ingen fena på det, mina fingrar håller inte måttet tempomässigt, men det är rätt kul. Brukar be spelmotorn slumpa en motståndare. Första spelet förblir motspelaren anonym, väljer man att spela igen kommer namnet upp. Jag förlorade första matchen, men den var jämn så jag bjöd in till en ny. Spelade två av tre partier igår, utan att notera namnet på min motspelare, sista idag. Jämnt också nu, men den här gången vann jag. Vad ser jag då? Jo, Mian Lodalen var motspelaren! Just ett sådant sammanträffande som jag älskar. Berättade för en kollega som kommenterade "ja, om det nu verkligen är hon och inte någon som valt hennes namn som profil". Låt gå om det skulle vara så, jag tycker det är roligare att se det som att universums energicirklar lät mig och Mian mötas för en stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar