Det här med att tiden ibland hejdar sig ett slag, det fångade han fint, Alf Henriksson. Idag samlades vi i Vikens kyrka för att ta farväl av Rita. Mina stunder tillsammans med Rita har främst ägt rum på Vikens golfbana. Det kändes därför fint att köra förbi den och minnesvandra en stund på väg till kyrkan. Vi var inte där främst med anledning av att Rita dött utan för att fira Ritas liv, som prästen så fint sade. Det blev en vacker hyllning med mycket kärlek, fina ord, berörande musik, vackra blommor och varma kramar. Vi ska skåla för Rita nu vid middagen, för henne och för livet och för att tillvarata tiden och varandra. ❤️
torsdag 2 november 2023
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar