onsdag 24 augusti 2016

Villkorat

Jag måste ha hamnat i bilistens döda vinkel. Det hade regnat och mina bromsar tog inte som vanligt. Jag hann bli rädd innan jag fick situationen under kontroll. Tänkte på det här med tur och otur. Vi blir ju glada när vi är tursamma. "Vilken tur jag hade" har vi väl alla utropat glatt och triumferande både en, två och flera gånger. Vi vill ha tur, känna oss lyckosamma. Men rent filosofiskt förutsätter ju denna önskan att någon annan råkar ut för oturen. Otur är ju ett villkor för att det ska existera något som kallas tur. Dåligt en förutsättning för att något annat ska kunna klassas som bra. Ja, sådär gick mina tankar under resten av cykelfärden och jag tänkte att jag hade varit farligt nära den där oturen alldeles nyss.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar