Tänk så mycket skönhet en enda blomma kan ge. Fin.
Har fastnat vid frukostbordet efter morgondoppet. Vet att jag måste lägga på ett kol, men jag är så förtjust i mina morgonstunder att jag gärna dröjer kvar. Även om det innebär stress om en stund. Lyssnar på Tomas Andersson Wij igen och han sjöng just "även sena tåg kommer fram".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar