Ibland inser man sina begränsningar. Jag hade så gärna haft ljusa fluffiga dynor, men med tanke på att vi alltid glömmer dynor ute i ösregn och har en katt som gärna hoppar upp och myser, kanske borde jag också skriva familjemedlemmar som spiller, är två trasmattor och några överblivna kuddar ett bättre alternativ. Det får helt enkelt duga så här, och tittar man noga i buskaget ser man att den gröna utsikten förgylls av en stolt röd ros.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar