Inför andra träffen brukade jag hyfsat allvar, lyssnade till övningarna om inte varje kväll så åtminstone varannan. Men inför dagens tredje möte hade jag missat läxan totalt. Inte gjort övningarna en enda gång. Ändå satt jag där och sade att jag kanske inte hade lyckats fullt ut med mina föresatser, men att jag ändå försökt tänka på övningarna dagligen. Eva nickade nöjd. Slog mig hur lätt det är att spela en roll inför någon som dels väl borde kunna se igenom en, dels inte borde framkalla prestationskrav och sminkade sanningar. Man är ju där för sin egen skull, för att ärligt få den hjälp man behöver. Och man betalar för den. Ändå detta skådespel. Märkligt.
måndag 16 juni 2014
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar